Drivmedel och miljö

Drivmedel och miljö

Valet av drivmedel styrs i hög grad av hur bilen ska användas.

Kör du ofta långt och på landsväg kan diesel vara att föredra. Om du mest kör korta sträckor i tätbebyggt område och har tillgång till en laddstolpe är elbil eller hybridbil ett smart val. Kör du mer blandat med både längre sträckor och i tätbebyggda områden så kan bensin eller en hybridbil vara den bästa lösningen. Bilar som drivs av biogas har både låg miljöbelastning samt en förhållandevis lång räckvidd och de har alltid bensin som ”back-up”, så den så kallade räckviddsångesten uteblir. Diesel är ett bränsle med mycket hög verkningsgrad vilket ger en låg förbrukning och därmed ett lågt CO2-utsläpp. Diesel som har inblandning med förnybar råvara (BioDiesel) sänker utsläppen ännu mer. Dieseln har rent historiskt haft mycket högre partikelutsläpp vilket inte är bra i städer. Fordonstillverkarna jobbar kontinuerligt på att få ned utsläppen av både partiklar och kväve på dieselbilar eftersom myndigheternas krav kommer höjs och flera nya krävande mätmetoder börjar tillämpas.

 

Bonus Malus

Personbilar och lätta lastbilar som är registrerade i trafik för första gången från och med 1 juli 2018 omfattas av Bonus Malus. Från och med årsskiftet ändras regelverket något, se skillnader i styckena nedan.

För nyregistrerade bilar, tagna i trafik t.o.m. 31 december 2019: bilar som släpper ut mellan 0-60 gram CO2 per km får en bonus beräknad på CO2-utsläppet och uppgår till maximalt 60 000 kr. Gasbilar får en fast bonus på 10 000 kr. Bonus betalas ut till ägaren av bilen när bilen varit i trafik hos samma ägare i sex månader. Bonus betalas inte ut till bilar som konverterats eller byggts om efter de är tagna i trafik.

Från och med 1 januari 2020 höjs CO2-gränsen för klimatbonusbilar tagna i trafik efter årsskiftet till 70 gram, bonusbeloppet står kvar på max 60 000 kronor för de bilar som släpper ut 0 g CO, och gasbilar får även fortsättningsvis en bonus på 10 000 kronor. Dessutom gäller bonusen från årsskiften även för för efterkonverterade, enskilt godkända, nya gasfordon samt enskilt godkända elbilar med t.ex. inredning, främst lätta lastbilar.

Malus innebär en förhöjd fordonsskatt under de tre första åren för bensin- och dieseldrivna bilar. Efter tre år går fordonskatten tillbaka till nivån som var innan 1 juli 2018.

När Bonus Malus infördes förändrades även förmånvärdesberäkningen. Fordonsskatten blev en del av förmånsvärdet samtidigt som prisbasbeloppsdelen i förmånsvärdet sänktes från 31,7% till 29%.

WLTP
När den nya testkörcykeln WLTP får fullt genomslag 1 januari 2020 kommer CO2-värdet att höjas på de allra flesta bilarna, vilket då också kommer att påverka deras Bonus och Malus. Bilar som idag är bonusberättigade kan komma att hamna ovanför 60 gram CO2 per km och är efter årsskiftet då inte berättigade till bonus (detta gäller endast nyregistreringar – systemet påverkar inte begagnade bilar eller bilar redan i trafik). På samma sätt kan bilar som idag inte är påverkade av Malus, alltså en förhöjd fordonsskatt de tre första åren, komma att bli det då en bilmodells CO2-värde höjs. Observera att regeringen tagit beslut om att höja gränsen för klimatbonus till 70 gram CO2 fr.o.m. 1 januari 2020.

 

 

Miljözoner

Med stor sannolikhet kommer enskilda kommuner i Sverige att få besluta om införande av miljözoner. När, hur och vilka fordon som skulle beröras finns det inte några svar på. Helt nya bilar som ska rulla som tjänstebilar, oftast tre år, kommer inte att beröras i själva verket eftersom de möter de hårdaste miljöklasserna som används för fordons utsläpp.

I t.ex. Stockholm skulle Gamla stan kunna få den skarpaste milözonen. Trafikreglerna för biltrafik har sedan många år redan varit hårda där och i de inre delarna av Gamla Stan är redan all motorfordonstrafik förbjuden eller förknippad med dispenser.

Framtiden får utvisa vad som sker. Vetenskapen, politikerna och inte minst tjänstemännen som försöker hitta effektiva och samhälls- och hälsoekonomiska lösningar tycker väldigt olika i dessa frågor.

4